Hundens sista vårdag

Det var en fantastisk vårdag, en av de första det här året. Jag skulle gå med våra hundar på en helt vanlig promenad. Två av dem tog jag med i koppel med Baggen-bälte runt min midja. Det var Golden Retrievern Selma och jämthunden Enja som glatt följde med på en förmiddagspromenad. Jag gick på en skogsväg upp mot något av det fulaste jag vet, en cirka trettio år gammal mycket tät granplantering, där marken är nästintill steril och få fåglar kvittrar. Den mödosamt staplade stenmuren ligger underminerad och bortglömd bland granars rötter. Jag minns rådjuren och fågelkvittret som hördes för många år sedan på betesmarken innan granarna bredde ut sig. Vi skulle bara gå en bit och sedan vända om. Nu hade granplanteringen röjts och solen började hitta emellan täta stammar. Då såg det ut som om Selma skulle vända om och rulla sig i något. Men i själva verket dog hon mitt i steget, utan ett ljud, utan en onödig rörelse, dog på fläcken där på skogsstigen den fina vårdagen. Lika fin död som levande. Där stod jag med två hundar i koppel en liggande och en levande. Min man som var ett par mil bort skyndade sig. Han åkte så nära han kunde och bar henne till bilen. Gyllene silkespäls i solljus och hon låg följsamt i hans famn.

Selma i fjällen

Selma i fjällen

Det ligger bokstavligt talat en hund begraven här på vår ängskulle. Den första av våra hundar som är begravd här, men det gick hastigt och dagen var vacker så valet var ändå självklart. Selma trivdes bäst hemma, i skogen, på fjället eller i vattnet. Hon var stressad över att åka bil eller gå till veterinären. Så hennes hastiga död var ultimat för henne. Hon var trogen oss och följsam. Åtta år gammal var hon fortfarande i mycket fin form med blank päls, bra kondition och lagom hull. I somras gladde jag mig mycket åt när hon simmade i havet, klätterhoppade bland klippor och vandrade i fjäll och skog. Så smidigt och snabbt rör sig inte alla yngre och tyngre hundar. Bara dagarna innan den där sista vårdagen apporterade hon glatt och snabbt. Det var roligt att se. Nu har Selma burit färdigt. Vi räknar bara till två istället för tre när våra jämthundar hoppar in genom dörren efter bus i trädgården.

Selma i hemmaskogen

Selma i hemmaskogen

All rights reserved Carina Karlsson

Annonser