Väninvestering

Om vi pratar om investeringar kanske det i första hand handlar om kapital som jobbats ihop för att i sin tur investeras i byggnader, bilar, fritidsintressen och värdefulla besparingar. Det finns en investering som står över dem alla och som ger trygghet, tröst och glädje många gånger om. Där varje liten insats ger vinst. Insatsen är gratis men kräver tid, tillit, engagemang, omtanke och ett ömsesidigt lyssnande. Vänskap heter den investeringen. Vänner finns nära eller långt bort geografiskt, men när de möts är avståndet alltid nära. Med vänner får tunga funderingar plats likväl som lättsamma skratt.

Jag har sett vad vänner betyder inte bara för mig själv utan också för andra. När min mormor flyttade från sitt hus till ett äldreboende var det en stor omställning. Hon saknade sin katt och sitt hus och levde i minnen från förr. Minnen av dem som inte längre fanns. Så hon tog sin rullator, en blomkruka och tänkte flytta tillbaka till barndomshemmet. Men på äldreboendet fanns en gammal vän som hon känt sedan hon var ett litet barn. ”Nej, men hej! Är du här?” De var glada över att vara på samma plats, träffas och hålla en välkänd hand i sin. Där vännen var där blev hemma och tryggheten tillsammans med alla minnen de delat. Genom ett långt liv hade vänskapen överlevt. De var tillsammans de sista månaderna av min mormors liv. Nu är de båda vännerna borta sedan länge. Hur viktig vänskap är har jag också fått bekräftat sedan min pappa dog. Min mamma har sina vänner att träffa och glädjas åt. Den bästa pensionsinvesteringen är att fortsätta umgås med andra människor. Med vänner nära och långt borta är man aldrig ensam även om man lever själv.

Det underbara med riktiga vänner är att samtalen aldrig riktigt tystnar trots att vi inte träffats på ett tag. Med mina närmsta vänner behövs ingen resumé om vad som hänt sedan sist. Vi tar bara vid där vi var bortom ytor och gardinuppsättningar, bortom kläder och utseendesnack. Vi tar oss direkt till ämnen om livet, döden, relationer, kärlek och vänskap. Om det är på ett fik, framför en brasa, ute på promenad här eller där har ingen betydelse. Det enda som betyder något är att vi är tillsammans i samtalet och det behöver varken statusuppdateras eller fotograferas. Det räcker att bara vara närvarande och spara den stunden tyst inombords. Stunder att lyssna och lyssnas på. Full uppmärksamhet är bland det finaste man kan ge varandra i en uppkopplad stressig värld. Vänskap är en hand som aldrig släppt taget. Varma tankar och ord genom tid och över land.

Vänskap genom generationer

Vänskap genom generationer

Annonser

Nymodigheter, öljetter och återvinning

Jag som inte är särskilt intresserad av gardiner börjar fundera på om jag har missat något. Vackra fönster kan se bra ut utan gardiner. Gardinlösa fönster är praktiska när man som jag hatar att sy och blir helt förvirrad i en tygaffär. Månljus är fint genom spröjsade fönster tycker jag, men inte min man som mumlar något om det starka ljuset och mörkläggningsgardiner. Det måste ha hänt något inom gardinindustrin. Jag har fortfarande trä-på-gardiner med sydd kanal i de fönster där det hänger något alls. Öljetter har jag sett hos andra. Det verkar som om det har blivit massor av öljetter över från gardinindustrin. Vad ska vi göra med alla öljetter suckar gardinutvecklarna? Vi måste jobba gränsöverskridande och ta in nya yrkesgrupper. Samtidigt suckar piercingföretagen om hur de ska få folk att ta fler hål i sina kroppar. Va, fasen ska vi hitta på? De som redan har huvudet fullt med hål, bröstvårtorna är bara två, magen är bara en, örsnibbarna är två, näsan är full med ringar. Där nere kan det vara opraktiskt med för mycket dingeling. Det var visst ett hemligt kärlekspar som ryckte loss hela härligheten. Otur eftersom det inte var så muntert när de kom hem till sina respektive. Tänk nu efter noga. Ja, gardinindustrin och piercingföretagen går ihop. Vi stoppar öljetter i örsnibbar. Så hålen går från knappnålsstora till att man kan trä in ett stuprör, en hel banan eller en mikrofon genom dem. (Där fick låten ”Mikrofonkåt” en annan innebörd).

Sanna mina ord, och jag var först att säga detta, Lp:n kommer att få en renässans eller åtminstone dess mindre variant Ep:n. Ni som inte minns detta så är det en slags vinylskiva som musiken samlades på. I en manick, den så kallad skivspelaren, lade man på denna skiva och med ett vasst stift spelades musik upp. Det fanns på min tid, på fossilernas tid, som jag är en kvarleva från. Dock hade stenkakan utgått i min ungdom. Den var som vinylskivan fast tjockare. Jag kan även erinra mig om en stor rullbandsspelare hos en kompis. Kanske kunde även ett sådant band få ett uppsving nu i öljettpiercingarnas tid. Vad coolt, en snygg vinylskiva i vartdera örat! Ut på dans och så kan du med ett stift skrapa fram lite sköna melodier på örsnibbarna.

Litet öra stor skiva. Nu ska jag bara göra hål med en nål och isbit sedan kommer själva töjningen.

Litet öra stor skiva. Nu ska jag bara göra hål med en nål och isbit sedan kommer själva töjningen.

Genom mitt yrke har jag lärt mig vikten av att vara källkritisk, så för att skriva det här inlägget fick jag leta upp information om piercing. Oj, jag ångrar mig djupt när jag läser rubriken ”Konsten att töja ett hål”. Det visar sig att det inte bara är i öronen man kan stoppa öljetter utan lite varstans där man ändå har hål och vill fixa till dem lite. Mycket smörja går det åt, uppvärmning, massage och varsamt finlir för att töja ut hålen, som ett flera månader långt förspel. Jag är verkligen mycket tacksam över att jag är: 1. Källkritisk, 2. Inte googlar bilder på ämnet, 3. Direkt hamnar på en seriös piercing- och tatueringsstudios hemsida. Ändå ger informationen mig ett visst obehag. Något som däremot gläder mig är att den gamla pålitliga salvan Helosan får ett uppsving i piercingtider. För er som mot förmodan inte kommit i kontakt med denna utmärkta salva, så kan jag tala om att den var väldigt populär på mitt första jobb. Nej, jag jobbade inte på apotek, inte heller på en skönhetsstudio. Ändå var Helosan, min arbetsplats favoritsalva nummer ett, salvernas salva, salvernas kung. Nu snackar vi stortuber, inga sådan där löjliga antirynkkrämstuber. Stora präktiga blå tuber att smörja såriga kojuver med och kanske ett och annat suggjuver. På köpet fick jag som djurskötare mjuka händer. Nu inser jag att inte bara gardinindustrin och piercingbranchen har nytta av öjetthålen. Jag kan se framför mig hur även butiken Granngården/Lantmännen har fått nya kunder. När piercade ungdomar köar för att köpa stortuber av Helosan för sina ömmande örsnibbar och vart helst det ömmar. Helosan funkar säkert fint även för nytatuerad rödmosig hud. Så nästa gång jag ser en öljettförsedd människa ska jag inte ha några fördomar. Jag ska bara sniffa lite lätt i närheten, känna Helosandoften och drömma mig tillbaka till doften av ko, gris och ladugård. För jag vet hur fint det är när sårig hud läker antingen på fnasiga djurskötarhänder, såriga juver eller ungdomars uttänjda öronsnibbar.

All rights reserved Carina Karlsson